Owe Wikström
 

Intervju kring döden – Tidskriften Evangelium

http://www.owewikstrom.se/2014/06/intervju-kring-doden-tidskriften-evangelium/

Neurologi och teologi- om den metafysiska anemins genes

I   förstone kan det te sig som en hisnande spekulation att det neurologiska eller snarare elektrokemiska underlag ur vilken tanken flödar har något som helst att göra med religion. En anatomisk teologi verkar mer än lovligt förenklad.

Men i religionspsykologin – den gren inom religions- vetenskapen som söker förstå den religiösa erfarenhetens struktur och dess psykologiska förutsättningar – återkommer då och då mer eller mindre lyckade spekulationer om relationen mellan hjärnan, medvetandet och religionen. Tyvärr är ofta dessa försök att finna analogier mellan neurologi och mytologi grovt spekulativa. De snarare ökar än minskar avståndet mellan “de två kulturerna”; humaniora och naturvetenskap. Vare sig den humanistiskt/teologiskt skolade läsaren eller den naturvetenskapligt tränade medicinaren känner igen sig. Det betyder att det mesta som skrivs om att “myten sitter i höger hemisfär” eller att religiös erfarenhet har sitt “anatomiska läge i basalhjärnan” etc är mer än lovligt ytligt och reduktionistiskt. Läs vidare →

Påskdagen pred i domkyrkan. Uppsala 2014

Det verkar som om vi snart har gått varvet runt. För femtio/sextio år sedan ansågs det som korkat att överhuvud anta att det skulle finnas en osynlig realitet bortom den vanliga. Den svenska kyrkligheten avhånades som mindre bemedlat, talet om en gudomlig värld betraktades som intellektuellt grumlig och föreställningen om att det skulle finnas ett liv efter detta förlöjligades som barnsligheter. Så kom nyandligheten period när man läste Dalai Lama och satt i meditationsställning och sa att det kanske finns något bortom bergen, men kan ju aldrig veta, kärt barn hade många namn, privatreligion, new age, nyandighet -  men genansen var borta. Kändisar beskrev sina resor till Indien och drömmarnas värld vittnade om att vi hade ett kosmiskt inre att om vi tänkte positivt så fick vi del i utomjordiska krafter. Så blev det sökandet efter dolda sammanhang som stod i centrum.

Det intressanta med DaVinci koden är inte om författaren ljuger utan varför vi kan iaktta ett sådant sug efter mysterier, återförtrollning, meningsfyllda sammanträffanden. Det verkar som om tillvaron i sig är alltför torftig – ”Något mer måste väl ändå finnas”. Den här triangeln av förhållandet till andlighet – det raka nejet, den stora andliga längtan och sökandet efter mening – fanns långt före Jesu födelse, det finns efter Jesu liv och har förts vidare genom seklerna och det finns hos oss. Inget nytt under solen. Bland de viktigaste ateisterna är nog fortrande Lucretius – som levde ett femtital år innan Jesus, men namnen är nu andra.

Läs vidare →

Om Marcel Proust – musik som andlig erfarenhet

Intervju om musik och andlighet  i SR P2 29  mars 2014 (fr 17 min in i program)

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/338182?programid=2960

Den dolda dörren. Kunskapskanalen. Intervjuare Marika Griesehl

http://urplay.se/Produkter/181216-En-bok-en-forfattare-Den-dolda-dorren