Owe Wikström
 

Alla inlägg i Psychotherapy and religion

Papers in Clinical Psychology of religion – to be published in Russian

St. Tikhon’s Orthodox University publishing house Moscow – 2017
Psychology of Religion – a textbook.(With A Geels) Stockholm: Natur och kultur (350 pp Swedish 2012 (7:th edition), translated to danish, finnish
Psychology in the Phenomenology of religion. A critical essay. Proceedings from the Fourth European Colloqium in Psychology of Religion, Nijmegen, Holland 1988, 1–13, 20.
Liturgy as experience – the psychology of worship – a theoretical and empirical lacunae. I: The problem of ritual, Scripta Instituti Donneriani Aboensis,  Finland 1993, XV, 83–100.
The integrity of the religious experience. I: Holm, N. G. & Belzen, J. (red.): Sundéns role theory – an impetus to contemporary psychology of religion. Religionsvetenskapliga skrifter, Åbo,Finland 1994, 27, 17–26.
Darsán (to see) Lord Shiva in Varanasi.Visual processes and the representation of God by seven riksha-drivers. Scripta Instituti Donneriani Aboensis, Finland 1996, XVI, 105–117.
From facts to fiction.On the fragility of the scholarly glasses. Acta Universitatis Upsaliensis,Sweden 1997, 13, 171–178.
Depression and the absence of God – religious studies and/or theology in clinical research. Studia Theologica. Lund Sweden 1998, 2, 120–147
The Silence of God – the use of “god” or “God” in Psychotherapy. Crossing the boundaries in the psychology of religion: Case studies. Åbo Akademi Religionsvetenskapliga skrifter, Finland 1999, 43, 187–200..
St. Tikhon’s Orthodox University publishing house Moscow 2016

PSYCHOTIC (A-)THEISM ? The cognitive dilemmas of two psychiatric episodes

Introduction

Neurotic religiosity is relatively well documented.  Oceans of cases are presented and analyzed (see among others Corveleyn,  in press).  Theoretical models for understanding are well elaborated (Vergote, 1988;   Wallance, 1981;  Rizutto, 1989; Bradford &  Spero, 1990).   Case studies in psychotic religiosity or rather “religious experiences during psychotic episodes” are observed and theoretically worked through (Rokeach, 1964;  Boisen, 1936,1960;  Gallenmore, 1969;  Gettis, 1987;  Kushner, 1967).  If one uses MEDLASH or other computerized library systems there is however a relatively low rate of published studies dealing with psychoses and religion. In crosscultural psychology as well as in anthropology and in history of religon, however, the question of shamans, prophets etc. are regularily discussed in terms of psychopathology. The nosology and the genesis of the psychotic state and differential criteria for diagnoses are not well established in spite of DSM III. There are still many different and partially contradictory perspectives as to the psychological structure and treatment of psychotic illnesses; psychoanalytic (Freud, 1928, 1911), the object-relational models (Podvoll, 1979;  Smith & Handelmann, 1990; Ståhlberg, in press),  as well as Jungian and  phenomenological traditions ( Bradford, 1984).

Läs vidare →

FREUD SKRATTADE INTE – HAN LOG. Till minne av Lasse Eriksson

I denna hyllning till norrlänningen, humoristen, kulturkritikern, idéhistorikern mm., Lasse Eriksson –  tillika make till en psykoterapeut – vill jag väva samman några av hans intressen. I samklang med den uppsaliensiska Kungsgrillsakademins blixtsnabba och hejdlösa rusande mellan vitt skilda aspekter av tillvaron törs jag i dess anda kasta mig mellan skenbart motsatta perspektiv.  Tematiken rör inte humor utan snarare dess yttersta förlängning; den ultimata eufori som i religionens värld kallas himmel eller paradis och  tron på dess chef:  Vår Herre. Denna tro förkastades intensivt av en av nittonhundratalets mest inflytelserike och kontroversielle psykolog, Sigmund Freud (1856-1939). Samtidigt fanns det hos Freud en kluvenhet. Hans intensiva ateism kombinerades med att han varje morgon leende hälsade på de otal små antika gudabilder som stod på hans skrivbord. Vadan denna kluvenhet? Se där ett ämne värd de fria associationernas och intellektuella tvärvändningarnas mästare;  Lasse!

  Inte så mycket humor som fest

 Komik är inte religionernas främsta kännetecken. Snarare inåtvända leenden. Sådana finns i vissa buddhistiska traditioner. De judiskt chassidiska berättelserna är fyllda av klurigt sedelärande historier med festliga upplösningar. Muslimska sufier kunde tråckla likt samtida stand-ups samman livsbejakande one-liners.  

                      Desto större har jublet varit vid uppsluppna karnevaler och fester i kyrkornas historia. Mer eller mindre organiserat har man drivit med de stela. Det självupptaget introverta prästerskapets gravallvar har effektivt punkterats av satiriker och komiker långt innan Hans Alfredssons kostliga Pastor Jansson. Gycklare och heliga dårar fyller kyrkornas historier

Läs vidare →

THE SILENCE OF GOD – the use of “God” or “god” in psychotherapy (inför seminarium)

THE SILENCE OF GOD – the use of “God” or “god”  in psychotherapy

The background of this paper consists of many informal discussions I have had, when I have given a number of clinical seminars in psychiatric settings on the role of religion in mental health/illness. More recently I have become increasingly aware of the role of the therapist´s religiosity and especially how countertransference influences the therapy, when the therapist him- or herself is a devout Christian yet working in and “agnostic setting” – such as  a general hospital.

Läs vidare →

Andlighet i varumärkesbranschen

Andlighet i varumärkesbranschen 

Förskjutningen – från kollektivt institutionaliserad reflekterad religion till privatiserad upplevelseorienterade religiositet – är relativt välkänd för religionssociologin och –psykologin. Forskningen kring New Age har effektivt visat på hur många blandar tros föreställningar från helt skilda religioner, sätter in dem i nya psykologiserande ramar och betonar deras avslappnande eller kreativa funktioner. Allt fler hävdar att Gud är en kraft inne i människan, ett slags immanent transcendens, en kosmisk energi– varför ordet uppenbarelse ter sig onödig. Bibliska ord som bot, omvändelse, frälsning och förlåtelse för att inte tala om inkarnation och uppståndelse blir med en sådan hållning helt meningslösa eller överflödiga. Läs vidare →