Owe Wikström
 

Alla inlägg i Psychotherapy and religion

Besatthet och exorcism

 

Inom alla religioner och i alla tider har det funnits människor som upplever sig se in i andliga världar (visionärer) eller bli tagna i besittning av gudar, andar, djur, döda eller levande gestalter (besatthet). Gott gudatal (kalolali) eller skrämmande röster (kakolali) upplevs komma ur deras munnar. De onda andarnas intrång förvrider deras ansiktsdrag. Andar och gudomar talar genom profeter.  I de folkliga skikten inom de stora religionerna är det tämligen transkulturellt likartade upplevelsemönster och särskilda officianter tillskrivs makt att driva ut de metafysiska krafterna.  

  Läs vidare →

“CG Jung som teolog” – “Indiskt inflytande i Jungs tänkande”

Intresset för Carl Gustaf Jung (1875-1961) kommer och går. Hans ”Minnen, drömmar och reflexioner” finns som pocket. Mer eller mindre populära böcker om honom ligger i bokhandlarna och han får legitimera de mest skiftande företeelser allt från den ”nya fysiken” till postmodern ”privatreligiositet”. Men är Jung vetenskapsman eller mystiker, skönlitterär författare eller forskare? Inför ett offentligt samtal kring Jungs psykologi lägger jag ut ett par beskrivande art från 1990-talet. Den ena rör relationen mellan forskaren och mytskapren Jung. Den andra behandlar indiskt inflytande på hans grundläggande begrepp.

Läs vidare →

“Om själen” och “Religion utan Gud”.Två radiosamtal nov 2011.

OM SJÄLEN. Samtal med Nils Uddenberg, prof, psykiater, livsåskådningsforskare, Teologiska rummet   – http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3109&artikel=4813656

RELIGION UTAN GUD Samtal med Katarina Planck, Fil dr i buddhism, Lars Dencick, Prof i socialpsykologi, Roskilde.

- http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=3109

Sabine Spielrein för 100 år sedan – apropå filmen “A Dangereous Method” 2011).

I slutet av år 1977 fick Aldo Carotenuto, professor och jungiansk analytiker som undervisade vid universitetet i Rom, av en ren slump ta emot en samling brev, dagböcker och dokument. De hade förvarats – också till synes av en ren tillfällighet – i källaren till det hus där psykologiska institutionen i Geneve tidigare varit beläget.  Dokumenten hade tillhört Sabine Spielrein, en av kvinnorna i den tidigaste psykoanalysens historia. Hon arbetade som läkare i 1920 talets Geneve. Barnspsykologen Jean Piaget gick för övrig ett antal månader i psykoanalys hos henne. Men 1923 återvände hon till sina släktingar i Ryssland varvid dessa papper troligen då blev kvar i institutionens källare.

Carutenuto förstod snabbt betydelsen av sin upptäckt, inte minst av de tjugo breven från och till Freud och ett ännu större antal till och från Jung. Ju mer han läste desto mer blev Carutenuto intresserad av Sabine Spielrein. I boken A Secret Symmetry (1982) redovisas både brev, dagböcker och en kortare analys. Tyvärr omnämns bara breven från Jung i förbifarten. Främst kan vi följa den dagbok som Spielrein förde under den period hon behandlades, samarbetade med och hade ett intimt förhållande till CG Jung. Det är denna symmetri – Jungs betydelse för Spielrein i hans roll som man, som lärare och som teoretiker likaväl som tvärtom; Spielreins betydelse för Jung som kvinna, elev och som  teoretiker – som Carutenuto försökt reda ut. Andra psykiatrihistoriker har kompletterat hans bild. Läs vidare →

VAD TYST DET BLEV !

 

VAD TYST DET BLEV !

Om längtan efter och rädslan för stillhet 

 

Det finns en grundläggande oro som ibland sticker upp

 

Många får något irrande i blicken när man börjar tala om vikten av eftertanke eller tystnad. För att inte tala om dem som är djupt skeptiska inför retreater och stilla dagar. Blir det alltför tyst säger de ”Slå på radion! Sätt på musik. Vad ödsligt det blir!” Paradoxen är tydlig. Å en sidan klagar många över att man inte hinner i kapp sig själv. Å andra sidan ser samma personer till att de aldrig är ensamma, aldrig möter tystnaden. Man vill något som man absolut inte vill. Man önskar möta sig själv men man blir livrädd för  vad som då skulle ske.

Varför är det så? Kanske därför att stillhet även har ett mörkare stråk. För vad händer när man äntligen får tid för sig själv? Visst finns utandningens lycka: äntligen får man unna sig ro, man sover länge och mår gott. Andra går i skogen i stora stövlar, hör på fåglar, springer sin motionsslinga eller lägger ut fisknät.

Läs vidare →