Owe Wikström
 

Alla inlägg i texter 2011

Vägen inåt eller “jag tror väl på vad jag vill”

En individ säger sig tro på X. Så länge som de “andliga  realitetsexperterna”  har en samhälleligt stöd också tror på X  blir hon en del av en social gemenskap. Men när tilliten till de professionellt fromma faller eller när det uppträder andra -varandra motsägande  andliga realitetsexperter på scenen – allt från muslimer, argumenterande ateister till självutnämnda välbetalda gurus -  måste hon fundera över om  hon verkligen tror på detta X. Kanske det är så att X är en ren illusion? Då kommer den mer provocerande frågan “Vad har varit min egen erfarenhet av X”? Individen tvingas att återvända till subjektiviteten, gå från en extern, institutionell och social legitimering av den andliga världen till en intern oorganiserad och subjektiv legitimering. Det kan vara ensamt. 

 Sagt på ett annat sätt; när  tilltron till en tradition avtar,  tvingas individer att bli mer erfarenhetsorienterade och att fråga sig: “Vad  i min tro är  grundad i erfarenhet och vad tror jag på bara för att någon har sagt detta till mig?” Denna självrannsakan är smärtsam.  Samtidigt som man vänder sig inåt åstadkoms en polarisering; den yttre världen, organisationers färdiga svar blir mer ifrågasatta och den inre,  erfarenheternas  (eller icke-erfarenheternas) värld, blir mer väsentlig.

Läs vidare →

“Om själen” och “Religion utan Gud”.Två radiosamtal nov 2011.

OM SJÄLEN. Samtal med Nils Uddenberg, prof, psykiater, livsåskådningsforskare, Teologiska rummet   – http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3109&artikel=4813656

RELIGION UTAN GUD Samtal med Katarina Planck, Fil dr i buddhism, Lars Dencick, Prof i socialpsykologi, Roskilde.

- http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=3109

Om långvariga förpliktelser och internet


Läste häromdagen en intervju med sociologen Zugmund Baumann. Problemet gällde följande: hur skall man få till ett gemensamt torg där det är möjligt för människor att översätta privata intressen till offentliga problem och som i sin tur kan göras om till den enskilda medborgarens förpliktelser? Kortfattat utgör detta demokratins förutsättning. Samhällskontraktet handlar om människors tillit till ett samhälle som i sin tur skyddar, men inte inkräktar på, individen. Individualism riskerar att gå hand i hand med ett demokratiunderskott

Läs vidare →

Sabine Spielrein för 100 år sedan – apropå filmen “A Dangereous Method” 2011).

I slutet av år 1977 fick Aldo Carotenuto, professor och jungiansk analytiker som undervisade vid universitetet i Rom, av en ren slump ta emot en samling brev, dagböcker och dokument. De hade förvarats – också till synes av en ren tillfällighet – i källaren till det hus där psykologiska institutionen i Geneve tidigare varit beläget.  Dokumenten hade tillhört Sabine Spielrein, en av kvinnorna i den tidigaste psykoanalysens historia. Hon arbetade som läkare i 1920 talets Geneve. Barnspsykologen Jean Piaget gick för övrig ett antal månader i psykoanalys hos henne. Men 1923 återvände hon till sina släktingar i Ryssland varvid dessa papper troligen då blev kvar i institutionens källare.

Carutenuto förstod snabbt betydelsen av sin upptäckt, inte minst av de tjugo breven från och till Freud och ett ännu större antal till och från Jung. Ju mer han läste desto mer blev Carutenuto intresserad av Sabine Spielrein. I boken A Secret Symmetry (1982) redovisas både brev, dagböcker och en kortare analys. Tyvärr omnämns bara breven från Jung i förbifarten. Främst kan vi följa den dagbok som Spielrein förde under den period hon behandlades, samarbetade med och hade ett intimt förhållande till CG Jung. Det är denna symmetri – Jungs betydelse för Spielrein i hans roll som man, som lärare och som teoretiker likaväl som tvärtom; Spielreins betydelse för Jung som kvinna, elev och som  teoretiker – som Carutenuto försökt reda ut. Andra psykiatrihistoriker har kompletterat hans bild. Läs vidare →

Apropå Utøya – om religion och förändrad verklighetsuppfattning

Apropå Utöia –  här lite från min forskarverkstad: Om man relaterar frågan om en människas lydnad gentemot en ”uppenbarelse” till frågan om psykisk ohälsa måste man hålla isär två saker: sjukdomens uppkomst och uttryck.  När det gäller religionens roll för en grav psykisk störnings uppkomst är det ytterst ovanligt att en person utvecklar en sådan som följd av att man tillhör en religiös grupp eller har haft religiösa upplevelser. Det är svårt att påvisa att en person skulle kunna grubbla sig tokig eller att starka upplevelser leder till en psykisk sjukdom. Sambanden är vaga och svaga. De flesta människor med en intensiva religiösa upplevelser klarar av att relatera dem till den -  för alla andra gemensamma – verkligheten.

Läs vidare →