Owe Wikström
 

Alla inlägg i texter 2011

Freuds husgudar – lite vetenskapshistoria

En flora av böcker har genom åren sökt komma åt Freuds kluvenhet gentemot till sitt judiska arv. Idéhistoriker, biografer, vetenskapsteoretiker  för att inte tala om  personhistoriker har skrivit tegelstenar. Vid sidan av dem har åtskilliga ur den psykoanalytiska klanen sökt de- och rekonstruera sin upphovsmans fromhet i termer av den egna teorin. Man har undrat om inte Freud själv led av ett oidipuskomplex som han sedan projicerade på den Gud han förnekade. Var det inte Freuds relation till sin mamma eller skulden inför en önskan om en yngre broders död som låg bakom hans teori om religionen?

Läs vidare →

Wittgenstein och kritiken av den negativa uppbyggligheten

Wittgenstein och kritiken av den negativa uppbyggligheten

Religionens och existensens upplevelsespråk, dess sannings- och kunskapskriterier rör sig med nödvändighet på en annan precisionsnivå än forskningens. Vi vet exempelvis att vi skall dö, men vet inte vad döden innebär. Men innebär detta att vi måste avstå från att förhålla oss till döden? Nej, men det innebär att vi kanske måste förhålla oss till den med ett annat språk än det språk i vilket vi vet eller inte vet.

Läs vidare →

Den destruktiva kraften i religion

Den destruktiva kraften i religion (Under strecket SvD)

De senaste åren har den massmediala bilden av religionen givit religionskritiker vatten på sin kvarn. Maktbegär och ond bråd död har alldeles uppenbart haft med religiös tro att göra. Inte bara pingstvänner utan delar av det katolska prästerskapet svajar inför obehagligheter. På den politiska arenan är det tydligt att religiös retorik och symbolik är kraftladdade vapen i etniska och ekonomiska konflikter. Ideal byggda på urgamla berättelser med föregivet transcendent ursprung får legitimera våld, hämnd och cynism. Det gäller lika väl på familjeplan som på gruppnivå eller i ett geopolitiskt perspektiv. Gud kan knappast reduceras till en ofarlig kosmisk nallebjörn eller ge stöd åt den stilla långsamhetens lov. Religiösa texter ger tvärtom stundom bränsle till terror och himmelsskriande brutalitet. Bibeln och Koranen erbjuder maktens arrogans en gudomlig förlängning; ”Den som är mot mig är mot Fadern”.

Läs vidare →

Vi står inte ut med våra livs skenbara trivialitet

Trött efter en dags undervisning – temat har rört sociala mediers sätt att förändra oss själva och våra ideologier – körde jag häromnatten bil genom mellansverige. Ute snödrev och iskyla.

Det är något speciellt med susandet av bilhjul, motorn dova brummande och ljus som ibland lyser upp mörkret. Det uppstår ett slags stillhet i ett framrusande fordon. Nu och då förvandlas det till ett meditativt rum. Ibland måste man stanna. Att stiga in i en unken doft från i en vägkrog och hälla i sig en kopp hett – dåligt men starkt – kaffe gör att man kvicknar man till. Så också denna natt. Läs vidare →

Lyssnaren i hörnet

“I går kväll handlade samtalet om jagets förhållande till Gud; i kväll om Guds till jaget. Århundradena gäspar. Ensam i ett hörn sitter en någon vars tystnad övertygar om tankeutbytets meningslöshet. Han dricker ur en annan källa som bildas av stoftet från både skurkar och helgon. Utanför tjuter vinden; och stjärnorna som en gång  var fantasins illuminerade stad, är för honom eldar som släcktes långt innan ögats linser formades. Universum är en väldig plats med mer mörker än ljus. Men sakta spinns ett nät därute när  tankar som hans svingar sig fram och tillbaka.”  Lyssnaren i hörnet av RS Thomas ur “Minnen av eld”. Artos 2007

”Vi känner att till och med om alla möjliga vetenskapliga frågor blivit besvarade, så har våra livsproblem ännu alls icke blivit berörda.Visserligen finns det då icke längre någon fråga; och just detta är svaret”Tractatus logico-philosophicus  Ludwig Wittgenstein,